Milen avklarad!

Då har även jag klarat av att springa en mil. Med lite (läs: mycket) träningsvärk i rumpa och lår efter onsdagens skidåkning, så tog jag mig till gymmet med målet att springa en mil. Och jag klarade det! Tiden blev fantastiska 66 minuter och 50 sekunder. Känns skitbra att redan nu ha sprungit den sträcka som jag i september ska springa. Mitt mål är att springa tjejmilen på under 60 minuter, och det känns ju inte helt ouppnåeligt :D Elitklassen nästa, kanske? Hahaha, eller inte!

Vårt första delmål var att springa en mil, alltså att orka hela vägen. Hur gör vi nu? Vad blir nästa delmål? Vad säger du Karin? Kanske att hålla 10 km/h i 30 minuter, och sedan lugna ner lite? I så fall borde man vara nere på ca 63 minuter. Vad tror du om det K?

/Anna-Karin

Jag dör...

Jag blev nertagen på jorden direkt ;) förmodligen för att jag skrev att gick lättare sist så gick det åt h-vete idag.
Sprang 4,61 km på 27 min och flera gånger trodde jag att jag skulle ge upp. De första 2,7 km gick jättebra, då sprang jag 10,5 km/h tempo, sen fick jag världens värsta håll. Jag var tvungen att sakta ner och t.o.m gå en minut. Men envis som jag är så ökade jag efter ett tag och när jag hade sprungit 4 km ökade jag till 11,2 km/h tempo och sprang som en idiot det sista. Tanken var att orka ända till 5 km, men jag blev lite lätt illamående det sista så jag var tvungen att stanna.

Så note to selt till nästa gång: Ät bra på kvällen och ha ett mellanmål med till jobbet när lunchlöpning står på schemat.

//Karin

Delmål...

Nu blir mitt nästa mål att få kontinutet i löpträningen. Ni ser ju mina datum till höger, inte mycket till röd tråd där inte. Så mitt mål nu blir att springa minst 2 mil i veckan(därmed inte sagt att jag ska göra det på 2 tillfällen) med start i morgon(läs torsdag). När jag gjort det några veckor sätter jag ett nytt mål.
Sist jag var ute var det så himla skönt och det gick lättare än tidigare, så löser jag ovan mål kommer det bli roligare och roligare. Mycket tillfälligheter som avgör hur det känns, men med tanke på hur mycket snabba kolhydrater och socker som åkt i min kropp denna veckan borde gå hur lätt som helst att springa i morgon, hehe...

Nu håller vi tummarna för töväder så vi kan springa ute i friska luften snart!
A-K: Jag är helt övertygad om att du snart kommer klara det. Strunta i tiden, det är skönt när man vet att man klarat det, för du kan!!

Inlägg nummer två...

Nu är det min tur! Karin har ju redan redogjort för anledningen till startandet av denna blogg. Tanken var från början att vi skulle skicka ett exceldokument mellan varandra för att fylla i veckans löptider och löpsträckor, men jag tyckte att detta kunde vara en bättre idé. Så vi kommer väl att börja med att registrera februaris löptider på en gång.

Tillsammans ska vi alltså springa tjejmilen i september. En sträcka som vi ska springa på runt timmen. Just nu är jag en bit därifrån, för jag har inte ens sprungit en mil på en gång. Karin däremot, den person jag känner med starkast kämparvilja, har redan kirrat 10 km på fantastiska 67 minuter! Jag är impad, och avundsjuk... Min tid på timmen skulle väl bli 77 om jag höll det tempo jag håller nu. Jag har lite att arbeta på så att säga...

Varje utmaning bör väl innehålla delmål, och vårt första delmål är att springa en mil i ett kör innan mars är slut. Karin är redan där, får se när jag är det.

/Anna-Karin

Första inlägget...

Nån av oss måste ju skriva det första ;)

Lika bra att berätta lite om vad det är för blogg ifall någon utifrån hittar hit :)
Karin och Anna-Karin heter vi som startat bloggen, eller det var Anna-Karins ide.
Vi har börjat träna, hårt kan man nog säga inför tjejmilen i september. För att sätta lite press på varandra bestämde vi oss för att vi skulle redogöra en gång i veckan för hur mycket vi sprungit och hur fort, via en exelfil. Men att blogga om det visade sig vara en mycket bättre ide.

Såhär kan ni följa oss och kanske få motivation till att börja springa eller forstätta med det :)

//Karin